Anders Sunna utsmykking på Samisk Hus

Anders Sunna om sitt kunstverk på Samisk Hus;

"Målningen är inte inramad med skarpa kanter med fyra begränsande hörn, den är mera som ett okontrollerat färgstänk. Likt livet själv är okontrollerat, man kan styra det till en viss del men aldrig så att det hålls innanför skarpa ramar. Allt kan hända oavsett hur man planerar. Färgexplosionen har sin uppkomst från det samiska kranium som är dött men ändå lever, det är utsatt och har kämpat i generationer, tröttnar inte, kommer att leva i framtiden.

Behåller det färgstarka inom sig trots alla motgångar och mörker och kommer i längden att segra. Den koloniala handen vill inte att det ska höras något från denna röst, en röst som kan ge förändring, en långsiktig förändring, där de snabba pengarna tappat sitt värde och där girigheten tappat sitt grepp om människans behov att ha mycket mer än vad den egentligen behöver. Maktens mäns rädsla över att tappa sitt inflytande och på så sätt också tysta ner allt som de ser som ett hot.

Ett hot mot deras eget välbefinnande och status i den kortsiktigas värld. Men vad händer om djuren får välja sida? På vems sida skulle de stå och hur mycket skulle de offra om de insåg hur människor beter sig mot dem som vill skydda naturen och dess varelser?

Om pengar saknar betydelse för de som väljer men mat och överlevnad betyder allt, som det var för människan för längesedan? En utveckling där människan gör allt för pengar men glömmer bort följderna?

De tre fåglarna, som kommer flygande med var sin handgranat, brukar oftast misstolkas för att vara fredsduvor på grund av sin vita färg. En färg som står för oskuld och renhet. Och det är meningen att man ska kunna tolka bilden på det sättet, för att senare upptäcka att det är fjällripor. Fjällriporna blir, genom sin förankring, symboler för fjällmiljön och det samiska samhället. Fåglarna har en nästintill röd krigsmålning vid ögonen och dess läte kan liknas vid bombexplosioner – kapaooow, kapaooow. Men också en symbol för frihet där de flyger fritt i skyn, en frihetskänsla. Och att göra motstånd för att behålla sin frihet och få leva sina liv som man själv önskar och vill.

Mannen, vars huvud har ombildats till ett kranium, bär en kolt som i huvudsak kommer från Jukkasjärvi, men som också innehåller inslag från Karasjok. Smycket på kolten är liknar det som jag själv bär på min Jukkasjärvikolt.  Kraniet är också en symbol för det svenska rasbiologiska institutet som verkade i Uppsala mellan 1921-1958, det var det första i världen med ett statligt stöd. Människor klassades in i raser baserat på utseende, enligt institutet var samer en sämre ras. Institutet tog sig friheten att gräva upp samiska gravar och samla in skelett. Försäljning av skelett till andra institut och länder förekom också. Dessa övergrepp gjordes inte bara i Sverige utan också i Finland och Norge.

De samiska kvarlevorna är ännu idag inte återlämnade och har då heller inte kunnat begravas på ett värdigt och respektfullt sätt.

Den maskerade kvinnan med ett kaxigt uttryck, är anonym just för att det är en person som kan vara vem som helst av oss. Vi kan alla vara denna människa som åstadkommer förändringar. En människa som känner om något är fel och som vågar uttrycka sina åsikter. Smycket hon bär (Riskku) tillhör artisten Sofia Jannok.

I det blottade skelettet ser man Elsa Laula Renberg och de andra som ordnade det första politiska samelandsmötet i Trondheim 1917. Syftet var att stärka samernas rättigheter. Mötet gav en ryggrad för det samepolitiska samhället och inspirerade till flera samiska organisationer. Renskallarna, staplade som ett mönster, symboliserar hur man i en kolonial maktstruktur tar kontrollen över den näring som är starkast förankrad till en minoritetskultur, i detta fall renskötande samer, men även hur man redan har tagit sjösamernas fiskenäringsverksamhet och gjort den till ett industriellt vinstintresse för staten.

Staten kontrollerar näringarna som har störst betydelse för samerna och kan på så sett få makt över denna minoritet.

Konsten kan tala alla språk, kan förstås av alla kulturer, en och samma bild kan för varje betraktare få en egen historia beroende på individens egen bakgrund."

August 2018

Anders Sunna Den Samiske kunstneren Anders Sunna utsmykte Samisk Hus i Oslo høsten 2017.

Anders Sunna (1985) er en samisk billedkunstner fra svensk side av Sápmi. Sunna er utdannet ved Umeå konstskola (2006) og Konstfack, Stockholm (2009).

Hans arbeider er politiske, handler om samisk historie og hans egen bakgrunn fra en reineierfamilie.

Sunna er særlig kjent for sin grafitti- og collageteknikk, og har gjort seg bemerket gjennom en rekke utstillinger og prosjekter. Han står bak flere offentlige utsmykninger, blant annet ved Alta ungdomsskole. www.anderssunna.com

Prosjektet er støttet av Sametinget , Oslo Kommune og  frifondsmidler NSR.